Senaste aktiviteterna

Nedan följer de senaste årens aktiviteter (2021 och framåt). Äldre aktiviteter finns under menyerna ”Aktiviteter 2010-2015” respektive ”Aktiviteter 2016-2020”.

Onsdagen den 16 november 2022, utflykt: Nationalmuseums samlingar av konsthantverk med inriktning på bokband

Ciceron var amanuens Lene Marinus Jensen, konstvetare med specialområde inom äldre måleritekniker och förgyllning. Dessutom deltog bokbindare Adam Larsson, Uppsala universitet, utlånad för att restaurera museets samlingar av illuminerade medeltidsmanuskript, som visade egna mycket okonventionella bokband.

Dagen visningar bestod av tre delar:

  • Äldre bokband ur museets samlingar
  • Modernare bokband, bundna under 19-talet, ur museets samlingar
  • Okonventionella bokband, konstfullt handbundna av Adam Larsson

Lene Marinus Jensen inledde med att beskriva samlingarna, dess tillkomst samt arbetet med att överföra informationen från den äldre kortkatalogen till en modern databas. En del äldre präglingsverktyg för bokband visades och beskrevs. Databasen är tillgänglig för utomstående. Några äldre bokband:

Virgilii Maronis Opera 1757-1765 Rött marokängband rikt utsmyckat med guldpressningar. Bundet av bokbindare Hans Kristoffer Richter.

Gustaf I’s historia 1622. Band i kalvskinn med svart ramverk och blind- & guldtryck. Bundet av Benjamin Schneider.

Reglemente för Cavalerie 1793 Ett s.k. plånboksband i grön marokäng med guldlister.

Vi inledde övergången till de modernare bokbanden med en bok inköpt på Stockholmsutställningen 1897: Den äldre Eddan Ett avancerat band med lädermosaik, förgyllda pärmknappar och iögonfallande färgade snitt. Formgivare Thorvald Bindesbøll.

Visningen av moderna bokband omfattade många godsaker såsom: Praktbandet av Charles Baudelaires Les Fleurs du mal, ett band bokbindare Hannah Morrissey länge önskat att få se i verkligheten. Ett mästarband bundet av hennes läromästare Wolfgang Bremer och hans dåvarande hustru Kerstin; bandkomposition Herbert Lindgren.

Verner von Heidenstams Dikter i ett grönt marokängband med rik guldpressning utfört och komponerat av bokbindare Greta Morssing.

Svensk bokkonst av Hugo Lagerström. Utförd i blå marokäng med guldpressad dekor. Modern bandkomposition av Berta Svensson-Piehl, Herzogs bokbinderi.

Ejler Bille Picasso Surrealisme Helskinnband med abstrakt intarsia i ljusrött samt två nyanser av brunt. Bandkomposition Jörgen Lindgren, utförd vid Nils Lindes bokbinderi, Göteborg.

Adam Larsson beskrev sin bakgrund som bokbindare, hur han avvecklat det egna bokbinderiet och nuvarande arbete med de medeltida illuminerade handskrifterna. Han visade upp ett 10-tal alster från egen produktion med stundtals mycket okonventionella bindningar. Ett urval:

Selection of poems on the theme of water – ett band med försättsbladet dekorerat med avbildningar av tatueringar med sjöfolksmotiv. Boken är från The Incline Press och konstnären Paul Kershaw, som några av oss träffat, har bidragit med originalillustrationer.

Brott och straff (Преступление и наказание), Fjodor Dostojevskij, bunden i tjock stålplåt med gångjärn. Bandet kan uppfattas symbolisera bokens innehåll med en tyngdpunkt på straffet.

Riga, Bajkal, Vladivostok bunden i glasband med halvfransk kant.

Speglar, egen grafik av Adam Larsson. Bunden i bilvaxpolerade blyplåtar. Dessa plåtar kan också utgöra bokstöd. Signerad 307LAR med en anspelning på Adams tid i lumpen.

Som avslutning en mycket egenartad Dagbok:

Ett stort tack riktas till Nationalmuseum med Lene Marinus Jensen och Adam Larsson som så generöst och vänligt tog emot oss.

Text Åke Olson & Lars Reveman; foto Lene Marinus Jensen & Nationalmuseum

Onsdagen den 9 november 2022. En kväll hos boksamlaren

Vi besökte våra medlemmar Jan och Brita Dahlberg i Hässleholm.
Jan har tre samlarområden.

  • Svensk witterhet vilket definieras enligt 1600-tals svenskan det vill säga kunskapsrikedom, lärdom och vett.
  • Historia med betoning på perioden Gustav III och efterföljande årtionden.
  • Strindberg

samt ett intresse för latinska klassiker.

Vår kunnige och entusiastiske värd guidade oss via några av godbitarna i samlingen och därefter fick vi botanisera fritt i hans mycket omfattande bibliotek.

Via 1600-talet och Stierhielms Musae Suethizantes (1688), Haquin Spegels Guds Werk och Hwila (1685), Elisabeth Brenners Poetiska dikter (1713) anlände vi till perioden 1750-1815 med flera mycket vackra böcker, bl.a. Linnerhielms Witterhetsförsök (1795) i ett utsökt senare helskinnband, Bellmans Bacchi tempel (1:a och 2.a upplagorna 1783 resp. 1815), Manderströms Mina poetiska arbeten (1788), Bengt Lidners Samlade arbeten och Collection des écrits politiques, littéraires et dramatiques de Gustave III, alla i vackra band.,

Vårt lands första roman, efter Adalriks och Giöthildas äfventyr men av samme författare, (Mörk), Thecla eller den beprövade trons dygd (1758) förevisades – vår kanske första science fiction-bok, Wallmarks, Resan till Stockholm, år 1913 (1819) med handkolorerade litografier, samt av samme författare, Handen (1807) med två praktfulla graverade planscher visades fram.

Samlarområdet historia representerades av bl.a. Götlins Anteckningar under svenska Arméns fälttåg 1813/1814 som förutom trupprörelser också kan läsas som en reseberättelse då den ger mycken intressant information om seder och bruk, vilka skiljer sig från de svenska, och med vackra planscher. Och nog fascineras många människor fortfarande, liksom vår värd, av den avsatte Gustaf IV Adolfs öden i exil. Här fick vi stifta bekantskap med Historiska erinringar af öfverste Gustafsson (1829). Bättre gick det för Jean Baptiste vars historia skildras i Recueil l de lettres proclamations et discours de Charles Jean (1825).

Strindbergsamlingen omfattar 117 originalupplagor, av de totalt 130 som Zetterlund förtecknar, samtliga med bevarade omslag. Några av dessa är verkligen svårfångade, som t.ex. den ocensurerade upplagan av Ordalek och småkonst med den refuserade 3:e sången i ”Holländarn”.

De latinska klassikerna fick representeras av Ciceros De officina tryckt i Venedig 1540.
Ett praktfullt kardinalsband fick avsluta denna guidade tur och därefter vad det fritt fram att besöka det mycket stora och omfattande biblioteket.

En utomordentlig intressant och trevlig kväll tillika med välsmakande förplägnad.
Tack kära värdpar.

Text Lennart Mörking; foto Lars Reveman

Föredrag av Mattias Kärrholm den 28 oktober: Svenska dissertationer 1600 – 1820

Den traditionella dissertationen, där en respondent har att försvara en vanligen huvudsakligen av preses författad liten avhandling, har rötter i 1500-talets Europa. Den äldsta svenska dissertationen är från 1602 och 1852 avvecklades det traditionella disputationsväsendet i Sverige. Lidéns Catalogus disputationum (1778-1780) följt av Marklins fortsättning (1820) innehåller fortfarande ovärderlig bibliografisk information och är ett standardverk för alla som samlar dissertationer.

Kärrholm intresserar sig för svenska dissertationer från 1600-talets början till ungefär år 1820. Han har byggt upp en betydande egen samling och planerar att ganska snart ge ut en engelskspråkig bok om dissertationerna. (Swedish Dissertations 1600 – 1820: An annotated catalogue of early academic dissertations and their subjects) Det är inte tänkt att bli någon renodlad bibliografi, som ju redan finns, exempelvis Lidén och Marklin, utan istället en berättande översikt med tonvikt på vad som skrevs. Detta kommer tveklöst att bli en bok som många av Sällskapets medlemmar ser fram emot att skaffa!

Inledningsvis fick vi veta att nästan 19 000 dissertationer givits ut under tidsperioden. Av dessa har Kärrholm själv ca 4 000, en betydande andel. Något förvånande var att höra att en stor del av dissertationerna i de offentliga biblioteken är ännu inte har katalogiserats. Flertalet dissertationer skrevs av preses och skulle ses som en övning för respondenten, men dissertationer skrevs också av respondenterna. I samtliga fall rörde det sig om ett samarbete. Den övervägande delen av dissertationerna skrevs vid universiteten, men gymnasiedissertationer och dissertationer för vissa tjänster förekom också. Upplagan var ofta 400-500 exemplar, men ibland trycktes bara kring 200 ex. Ibland trycktes ett fåtal ex. på bättre papper för att kunna användas som gåvor och liknande. Många dissertationer, speciellt under periodens senare del, gavs ofta ut i långa serier.

Vad skrev man då om? Under 1600-talet kännetecknas innehållet ofta av ämnesblandning, sedan blev ämnena mer renodlade. Under denna utveckling minskade successivt religiösa och filosofiska ämnen till förmån för naturvetenskap, medicin och matematik. Ibland lät respondenten sitt namn spegla innehållet. Ett exempel är Bjurberg, som under Norrmans presidium skrev om bävern 1687. Bjur är ett gammalt namn på bävern. Ofta inleddes
dissertationerna med ibland flera sidor med dedikationer och gratulationer till betydelsefulla personer, något som säkert var viktigt för att bygga upp ett kontaktnät inför den framtida karriären. Illustrationer är ganska sällsynta, men förekommer, både som träsnitt och som kopparstick.

Språket var nästan uteslutande latin, men från 1700-talets mitt började ekonomiska dissertationer ges ut på svenska. Senare förekom svenskan som språk ganska sällsynt även inom andra ämnesområden.

Under föredraget visade Kärrholm bilder på några dissertationer ur den egna
samlingen. Att föredraget var uppskattat märktes inte minst av en intressant
frågestund och diskussion efteråt!

Text Mikael Wigforss; foto Lars Reveman

Den gamla bokens dagar 14–15 oktober 2022

Bokhistoriska Sällskapets antikvariska bokmässa arrangerades som brukligt i oktober och årets tema var Barn- och ungdomsböcker vilket hörsammats av utställarna. De verkligt rara barn- och ungdomsböckerna exponerades i en utställning på mässan. Glädjande nog fanns flera nya utställare med i år: Antikvariat Frostgård & Lagerroth, Malmö, Barnens Bokhandel & Antikvariat, Simrishamn, Langhof Rare Books, Tobo och Sällskapet för Ester Ringnér-Lundgren, Norrköping. Bokbindarmästareföreningen förevisade mästarband och ett mycket uppskattat inslag var att iaktta hur en papperskonservator reparerar kartor och äldre bokband. I samband med invigningen av mässan offentliggjordes att Bokhistoriska Sällskapets Pris 2022 tilldelas Kristina Lundblad docent i bokhistoria vid Lunds universitet.

Text Lars Reveman; foto Yvonne Collovin & Kristina Enhörning

Utflykt till Svaneholms slott 25 september 2022

En förväntansfull skara bokvänner sammanstrålade på slottsgården och småpratade i det vackra höstvädret. Väl inne i slottet hälsade Lisbeth Thorsén Carlberg oss välkomna och berättade övergripande om det projekt som hon och hennes make Gunnar Carlberg tagit på sig å Wemmenhögs Härads Fornminnes- och hembygdsförenings vägnar. Föreningen hade framsynt sökt EU-bidrag för att restaurera Rutger Mackleans ytterst försummade biblioteksrum och boksamling.
Arbetet hade inletts med att makarna Carlberg, iförda skyddsutrustning, öppnade de under åtskilliga decennier låsta och söndriga bokskåpen fyllda med medfarna böcker, lager av damm och allsköns ohyra. Därefter fick vi träda in i det nyligen renoverade bokrummet. Kontrasten var påtaglig. I det mycket vackra lilla biblioteket var ena kortväggen helt klädd med ett praktfullt bokskåp ursprungligen skapat av arkitekt Carl Georg Brunius. Böckerna tidsenligt bundna i enkla pappersklädda band var en sann fröjd att se och därtill fanns på biblioteksbordet skrivtillbehör och passande glober. Interiören inbjöd till att fantisera om att Macklean just lämnat rummet.
Ett par våningar upp i slottet samlades därefter bokvännerna och lyssnade till ett initierat anförande av Lennart Mörking om Rutger Mackleans liv och gärning. Lennart berättade även om den auktion som förrättades på Lunds Universitets bokauktionskammare 1816 då en del av Mackleans boksamling såldes efter hans död. Sedan var det Kristina Enhörnings tur att informera om viktiga överväganden i samband med restaurering av böcker och boksamlingar. Hon gav även konkreta exempel på insatser hon gjort på böcker ur samlingen på Svaneholm.
Efter en styrkande fika avslutade Lisbeth och Gunnar med att visa foton från olika stadier i projektet och Lisbeth förevisade några väl valda böcker ur samlingen samt berättade om det katalogiseringsarbete hon genomfört. Ett mycket intressant besök och trösterikt att uppleva hur en ansvarskännande ideell förening tar hand om och vårdar ett kulturarv.

Text Lars Reveman; foto Lars Reveman & Sten Malcom Rosenlund

Föredrag av Björn Dal tisdagen 13 september: Hundra björnar och tusen orrar

Aderton förväntansfulla medlemmar samlades en blåsig septemberkväll i det som en gång varit Lunds allra första bibliotek, Liberiet, för att lyssna till vår högt ärade styrelsemedlem Björn Dal när han på sitt intressanta och amusanta vis berättade jakthistorier från 1800-talet. Det som åsyftas är ju Björns senaste bok Hundra björnar och tusen orrar – om björnjägare Lloyd och löjtnant Carlson, två naturforskande jägare i 1800-talets Sverige. För övrigt den fjärde i serien Utsökte saker.

Storbritannien har haft ett enormt inflytande på jaktlivet och det är faktiskt en waelsare som är den mest berömde jägarförfattaren i Sverige! Llewellyn Lloyd Esq (1792-1876) var en äventyrslysten gentleman som
gärna jagade såväl björn som fågel i Sverige och Norge. Vid ett tillfälle träffar han den 14-årige August Carlson (1838-1899) som delade samma passion för jaktlivet. Båda två herrarna kommer att lämna efter sig spektakulära bokhistoriska spår. Så läs och begrunda!

Text & foto Yvonne Collovin

Föredrag av Per Larson tisdagen 17 maj 2022: Christopher Günther, Södra Sveriges förste boktryckare

Författaren Per Larson, Linköping har fördjupat sig i boktryckaren Christopher Günthers verksamhet. 2018 publicerades Christopher Günther – Boktryckare i Kalmar 1626-1635 och i vår släpptes Christopher Günther – Boktryckare i Linköping 1635-1654. Christoffer Günthers tryckeri i Kalmar var det första i landet söder om Mälarlandskapen och hans tryck tillhör de mest sällsynta svenska 1600-talstrycken. Vi bjöds en initierad berättelse med många illustrationer om denne boktryckare och båda böckerna fanns till försäljning.
Günthers produktion har varit missaktad i svensk tryckerihistoria. Henrik Schück kallar hans tryck för ”snusbodslitteratur”, en myt om Günther som reproducerats gång på gång. I Nils Håkanssons bok Dolda gudar kritiseras han för dekorativa anfanger och arabesker, en uppfattning han tycks dela med Kristina Hansson som skrev om översatt litteratur från 1600-talet. Ingen har tidigare skrivit om just Christopher Günther. Larson vill ge en mera nyanserad bild av honom.
Vid 1600-talets ingång fanns endast ett tryckeri i Sverige: Kungliga boktryckeriet i Stockholm. 1613 fanns två tryckerier i Stockholm, tre ytterligare i Uppsala, Västerås och Strängnäs. Tryckerier fanns i anslutning till stiftsstädernas gymnasieskolor.
Christopher Günther kom till Kalmar, kallad av superintendenten, och startade sitt tryckeri i mars 1626. Tryckeriet låg centralt där restaurang Byttan och Konstmuseet ligger idag. Tyvärr avled superintendenten samma år och Günther stod utan uppdragsgivare.
Boktryckeriet startades med pengar ”lånade” från en stipendiefond vid Växjö katedralskola. Redan 1627 försökte biskopen i Växjö få tryckeriet förflyttat till Växjö. Günther fick i stället skriva på en skuldförbindelse med tryckeriet som pant.
Günthers Kalmartryck är sällsynta. Larson redovisar sammanlagt 60 tryck mellan åren 1626 och 1635. Trycken omfattar bl.a. 10 tryck med 16 visor, merparten världsliga. Bland de andliga trycken är Petrus Rudbeckius Enchiridion eller Den svenska psalmboken det mest omfattande. Till gruppen hör också tryck från prästmöten och i exegetik, t.ex Johannes Baazius förklaring över Johannes uppenbarelse. De världsliga trycken är huvudsakligen småtryck. Det enda större arbetet i gruppen var bonden Arvid Månssons Een mykit nyttigt örta book, den första egentliga boken på svenska om medicinalväxter. Almanackor var också populära tryckobjekt. I den relativt nyintroducerade genren likpredikningar finns nio bevarade tryck från Kalmar, bl.a. en över Gustav II Adolf. Slutligen finns ett offentligt tryck – det riksdagsbeslut som fattades i mars 1633 med anledning av kungens död med en trohetsförsäkran till drottning Kristina och godkännande av förmyndarregeringen för den omyndiga drottningen.
På hösten 1635 hörsammade Günther locktonerna – bl.a. utlovades årlig lön i form av 20 tunnor spannmål – från Linköping. Han flyttade tryckeriverksamheten dit och trädde i tjänst hos stiftets domkyrka. Biskopen kunde även hänvisa till att Linköping fått kunglig tillåtelse att inrätta ett boktryckeri redan 1627. I staden fanns både pappersbruk och bokbindare som kunde förse tryckeriet med de råvaror och tjänster som krävdes för bokproduktion. Boktryckare var däremot ett bristyrke. Löften om beställning av tryckning av ett större latinskt lexikon, som författats av en lärare vid gymnasieskolan i Linköping, underlättade också flyttbeslutet.
Från de 10 åren i Kalmar redovisar Larson 60 bevarade tryck, från knappt 20 års verksamhet i Linköping redovisas 183 tryck om sammanlagt 14 000 sidor. Normalupplaga för tryck var 500 exemplar; för begravningstryck kunde upplagan vara 150 exemplar. Mätt som antalet satta sidor var genomsnittet i Linköping 765, medan det i Kalmar var 435 sidor. Att sätta ett kvartoark – 8 sidor – tog dubbelt så lång tid som att trycka. Larson jämför produktiviteten vid tryckeriet i Linköping med de tryckerier som fanns i Göteborg, Västerås och Visingsö under 1600-talet och kommer fram till att tryckerierna i Göteborg och Linköping hade god produktivitet. Den lägre produktiviteten i Västerås och Visingsö kan ha berott på stark styrning från ägarna.
Vad handlade då trycket från Linköping om?
Det andliga trycket (47 stycken) omfattade
• uppbyggelselitteratur, t.ex. Den swenska Vpsala psalmboken,
• teologi/kyrkohistoria, t.ex. Baazius Inventarium ecclesiae Sveo-Gothorum på latin för internationellt bruk,
• prästmötestryck/dogmatik, t.ex. Nicolaus Escillis De sacramentis in genere et baptismo.
Tryck för skolan (39 stycken) omfattade
• läroböcker, t.ex. i retorik och språk, bl.a. Dictionarium Latino-Sveco-Germanicum,
• läroverkstryck, disputationer, t.ex. Diatribe scholastica pro philosophiae av Nicolaus Holgeri Catonius,
• skoldramer, t.ex. Samuel Petri Brasks Mars Germanicus victus.

Värdsligt tryck (21 stycken)
• t.ex. Arvid Månssons Practica, ”Een liten doch nyttigh Vunderwijsning Om åderlåtande”.

Begravningstryck (73 stycken) omfattade
• likpredikningar (56 stycken), t.ex. Baazius Likpredikan över Jon Lilliesparre,
• utfärdspredikningar (9 stycken),
• parentationer (8 stycken),

Årstrycket (3 stycken)
• Tre tryck av riksdagsbeslut 1640 om kriget i Tyskland och de uppoffringar som krävs av befolkningen.

Text Paula Uddman; foto Lars Reveman

Bokhistoriska Sällskapets resa till Göteborg 5 maj 2022

Efter ett helt års väntan på grund av pandemin träffades deltagarna till slut utanför Röhsska konstindustrimuseet där vi startade vårt Göteborgsbesök.
Väl inne på museet presenterades vi ett urval böcker som låg framtagna i konservatorsateljén. Sveriges finaste samling av bokband förvaras tyvärr i sin helhet i magasin men detta var ett fint tillfälle att få se ett urval. Samlingen kommer bland annat från de två storsamlarna Per Hierta och Johannes Rudbeck som båda hade mycket fina bokbandssamlingar.
Bland det vi fick se var bland annat ett gotiskt band utformat som en bokpåse innehållande en handskrift på pergament från 1300-talet.
Två Grolierband bundna åt den franske bibliofilen och ämbetsmannen Jean Grolier. Han lät, under 1500-talet, binda mycket påkostade och konstfullt utförda bokband med särpräglade geometriska mönster.
Fem band bundna av göteborgsbokbindaren Nils Linde där vår medlem Jan Westin, som nyligen skrivit en bok om Linde, på plats berättade om banden. Det var bland annat ett band i pergament bundet av Linde så tidigt som 1915 i början av hans bokbindargärning och ett blindstämplat svinskinnsband från 1962.
Vi kunde även bidra med en uppdatering till databasen där uppgift om bokbindare saknades. Det gällde ett av Nobelbanden Various Voices av Harold Pinter; bundet av Henning Madsen.

Efter denna fina bokbandsvisning promenerade vi över till universitetsbiblioteket och fick se ytterligare ett mycket intressant urval böcker. Först fick vi en introduktion i Herbert Blomstedtrummet där vi fick veta att samlingarna till stor del byggts upp genom privata donationer vilket har varit en stark tradition i köpmansstaden Göteborg. Det är även i denna stad världsdirigenten Blomstedt till stor del växte upp och han är den senaste stora donatorn då han skänkt huvuddelen av sin boksamling till universitetsbiblioteket.
Vi fick även se magasinen där Hvitfeldtska samlingen nu förvaras efter att den fördes över från Hvitfeldtska gymnasiet under mitten av 1900-talet.
Vi samlades sedan i ett rum där man lagt fram ett urval böcker, bland annat ett av endast tre kända exemplar av Carl Jonas Love Almquists Det går an i det indragna provtrycket.
Där fanns också ett vackert inbundet exemplar av Suecia Antiqua et Hodierna där planscherna var i ett otroligt fint skick.
I en liten järnvägsguide, Bradshaws Railway Companion tryckt 1840, alltså från tiden innan järnvägen kommit till Sverige, kunde vi se hur järnvägstidtabellerna såg ut i England för 182 år sedan.
Vi förevisades flera exempel på så kallade fästmansband och även tryck av Amund Grefwe, Göteborgs första boktryckare som man har en stor samling av.
Vi fick även se böcker ur Dubbs samling som kommer från den i Göteborg verksamme läkaren Pehr Dubb (1750-1834). Han grundade med Niclas Sahlgrens donationspengar Sahlgrenska sjukhuset.

Slutligen besökte vi antikvariat Antiquaria och flera medlemmar avslutade dagen med bokinköp.

Text Johan Scherp; foto Lars Reveman

Föredrag tisdagen den 26 april 2022

Den definitiva biografin över Frithiof Nilsson ”Piraten”.

”Allt i denna bok är fria fantasier.
En del överdrifter är hämtade ur verkligheten”

Ja – så lyder en tillskrift i en av Frithiof Nilsson ”Piratens” böcker.
Nu har det emellertid visat sig att mycket av dessa ”fria fantasier” i allra högsta grad har en verklighetsnära bakgrund och att ”överdrifterna” möjligen snarare kan tolkas som högst normala företeelser i den värld som Frithiof Nilsson beskriver i sina böcker.
Ja – så kan man sammanfatta den utomordentligt noggranna forskning kring ”Piratens” värld och personlighet, som Christian Irhammar ägnat sig åt i nära fyra decennier och som förhoppningsvis resulterar i en bok. Rusa genast åstad och köp den när den väl kommit från trycket.
Christians forskning började redan när han som nytillträdd husägare i närheten av Övedskloster i sina promenader i skogarna tyckte sig känna igen en del av miljöerna i Bombi Bitt och jag. Lite senare kom han, som buss-chaufför på Österlen, i kontakt med människor från bygden ”som visste att berätta” och som gärna bidrog med upplevelser från egen barndom.
Med hjälp av lantmäterikartor, släktforskning och fördjupade kontakter med ättlingar har Christian lyckats spåra såväl miljöer, som personer och händelser vilka bildar bakgrund till ”Piratens” fabulösa berättarkonst och dessutom ……… Visste ni att……. Ja – jag skall inte avslöja alla hemligheterna som Christian har kommit på spåren utan i stället uppmana er alla att köpa boken så snart den kommer ut.
En mycket trevlig, intressant och lärorik kväll!

Text Lennart Mörking; foto Yvonne Collovin

En kväll hos boksamlaren Patrik Andersson 13 april 2022

Vi kan börja med huset på Grönegatan. En diskret plakett erinrar om att inte bara en utan två kulturpersonligheter bott i huset. Först Amelie Posse (1884-1957) åren 1899-1904, hon skrev långt senare inte mindre än 11 självbiografiska böcker utan att göra något större avtryck i litteratur-historien. Hilma af Klint (1862-1944) flyttade in 1935 tillsammans med sin partner Thomasine Andersson. Målade sannolikt inte på Grönegatan då hon hade kvar sin ateljé på Munsö i Mälaren. 1944 flyttade hon till Stockholm för att omgående bli påkörd av en spårvagn och avlida i sviterna efter olyckan. Ovana vid spårvagnar kan ha varit bidragande orsak, en brist som ju numera är avhjälpt i Lund.
Temat för kvällen hos Patrik Andersson var Tomas Tranströmer (1931-2015). Uttrycket folkkär används kanske för ofta men för TT är det inget överord. Säg ”Mitt i livet händer det…” och alltid kan någon i sällskapet fylla i orden som leder fram till ”… kostymen sys i det tysta”.
Patrik A har haft en roll i omhändertagandet av den bokliga kvar-låtenskapen efter TT i samarbete med änkan Monica, gift med TT sedan 1958. Den stora mängden böcker och manuskript har gått till Kungliga Biblioteket men en del guldkorn från den privata sfären fick vi se. Bland annat en teckning från när TT var c:a fem år, anteckningar och teckningar från exkursioner på Runmarö där TT tillbringade somrarna hos sin morfar lotsen, ständigt återkommande i hans diktning och bakgrund till det naturnära i hans lyrik. Vi såg en av de första dikterna, maskinskrivet 1948 när TT gick på gymnasiet och också en gymnasieuppsats om Walt Whitman.
Han debuterade 1954 medan han fortfarande läste på universitetet och fick omgående goda recensioner. Studierna var klara 1956 då han också fick yrkesexamen som psykolog och den största delen av sitt yrkesliv tillbringade han som psykolog vid Arbetsmarknadsinstitutet i Västerås 1965-2000. Han gav ut tretton diktsamlingar och översattes till många språk, vi fick se brev till hans mångårige vän och översättare poeten Robert Bly, Minnesota, USA. Patrik Andersson har flera av diktsamlingarna med dedikationer, bl. a. en till Åke Hodell med hopp om fortsatta ”diskussioner i rymden”. Det är svårt att tänka sig ett större litterärt avstånd än mellan General Bussig och Tranströmers diktning men enligt Patrik A umgicks TT flitigt med den 12 år äldre Åke under hans tid i Stockholm.
Under kvällen fick vi också en riktig Bokhistoriska-anekdot när Lars Reveman avslöjade att han fått en dikt av Tomas Tranströmer uppläst för sig i telefon av sin dotter ett helt år innan den publicerades. Hur det kunde gå till ska jag inte avslöja, det får ni fråga Lars om!

Text Anders Frid; foto Lars Reveman

Föredrag den 31 mars 2022

I anslutning till Bokhistoriska Sällskapets årsmöte fick årsmötesdeltagarna lyssna till ett föredrag av Per Camenius på temat Shangri-La. Utgångspunkten var James Hiltons roman Lost Horizon utgiven 1933 i vilken begreppet Shangri-La som metafor för välbefinnande och paradisiskt tillstånd användes för första gången även om det ursprungligen var namnet på ett kloster i Tibet. Vi fick en inträngande och kunnig skildring av James Hiltons liv och författarskap samt om Per Camenius mycket ambitiösa efterforskning i ämnet och planerade disposition av en kommande bok. Det var lätt att instämma i föredragshållarens påstående att begreppet Shangri-La har kapats för allsköns ändamål. Vad sägs om att Shangri-La: blivit nytt namn på en kinesisk ort för att främja turism, använts som titel och tema i ett flertal skivor och böcker, är namnet på en internationell hotellkedja, länge var namnet på den amerikanske presidentens fritidsresidens (idag namnändrat till Camp David), blivit namnet på ett oändligt antal butiker och skönhetssalonger m. m. världen över. Ett annorlunda men mycket inspirerande föredrag i föreningens regi.

Text & foto Lars Reveman

En kväll hos boksamlaren 21 mars 2022

Besöket hos Lennart Mörking i december blev fulltecknat varför han bjöd in ännu en gång. Vår eminente värd berättade engagerat och livfullt om sitt liv och sina böcker, och lät oss andäktigt känna på och bläddra i ett urval intressanta objekt ur den Mörkingska samlingen. Vi frapperades alla av det utomordentliga skick skrifterna befann sig i — något vår värd framhöll som varande ett högst väsentligt kriterium vid införskaffandet av desamma.

Liksom vid förra besöket företogs en rundvandring i biblioteket efter supén.

Text Carl Gustav Werner

En kväll hos boksamlaren 8 december 2021

Från djupaste decembermörker med regn i luften stiger vi in i det skönt inredda trevåningshuset i centrala Lund. Kvällens värd, Lennart Mörking, med bakgrund inom svensk industri och med oändlig kärlek till svensk vitterhet och författare till skrifter om medeltida guldsmedskonst, lundensisk bokhistoria samt ryska militärer, tar emot med största gästfrihet och värme.

Vi undfägnades skatterna ur ett kanske litet men ytterst rikt bibliotek av svensk vitterhet. Värden tog utgångspunkt i Georg Stiernhielms (1598-1672) ”Hercules” från 1658 och inskriften på Stiernhielms gravsten ”Han levde glad så länge han levde” och förde oss genom parnassen fram till Gabriel Jönsson och Edith Södergran via bl.a. Samuel Columbus, Lasse Lucidor, Kellgren, Thorild, Linnerhielm, Wallenberg, Linné, Runeberg, Tegnér och Viktor Rydberg med den största nobless och bravur.

Efter en avslutande supé företogs rundvandring i biblioteket som förutom böcker innehöll en stor mängd textilier och andra vackra ting från orienten.

Text Åke Olson; foto Lars Reveman

Föredrag måndagen den 22 november 2021

Äntligen blev det av; Thomas Millroths uppskjutna föredrag om Artists’ Books. Sedan föredraget planerades 2019 har Thomas utkommit med sin epokgörande bok Artists Book from a Swedish point of view vilken naturligtvis fick sin rättmätiga uppmärksamhet under kvällen. Vi blev även varse att supplement planeras för nytillkomna konstnärer och verk. Men Thomas inledde med att berätta om hur han sökt världen över för att finna de första exemplen på det han definierar som Artists’ Books. Sökandet ledde honom tillbaka till Danmark och Skåne. Med avstamp i hemregionen togs åhörarna med på en tidsresa i raskt tempo med artists’ books konstnärer och företeelser på båda sidor sundet: Henrik Have, Asger Jorn, Carl Henning Pedersen, Jørgen Nash, C O Hulte´n, Sture Johannesson, Leif Eriksson. Förlag som Bo Cavefors, Kalejdoskop, Image, Wedgepress & Cheese och tidskrifter som Helhesten, Salamander, Puss samt Galerie S:t Petri och Drakabygget. Ja detta är enbart en bråkdel av de Artists’ Books fenomen som berördes samtidigt som intressanta Artists´ Books förevisades. Åhörarna stapplade ut i höstmörkret fascinerade, kunnigare och samtidigt mer förvirrade fast på en högre nivå.

Text & foto Lars Reveman

Bok-release på Alice & Kattens tesalong den 18 november 2021

En förväntansfull skara medlemmar samlades för första gången på ett och ett halvt år för ett bokligt arrangemang i BHS regi. I centrum för kvällens aktivitet stod Jan Westin och Bo Lennart Hermansson som tillsammans författat boken Nils Linde konstbokbindare. Den högt ansedde och ny-skapande Göteborgs bokbindaren Nils Linde var temat för kvällen. Vi fick en intressant inblick i den resa Nils Linde gjorde som bokbindare från de första trevande åren till krönet som hovbokbindare och hyllad, prisbelönt mästare. Nils Linde förnyade bokbandskonsten i Sverige genom skapandet av moderna bokband och genom sitt nära samarbete med ett antal konstnärer för formgivning av band och framställning av unika papper för pärm och försätts. Föredragshållarna bjöd frikostigt på sitt djupa kunnande om de olika bokbandstyper som var Lindes signum och förevisade väl valda band som exempel. Deltagarnas entusiasm efter föredraget speglades i trängseln för att syna banden närmare och kön för att köpa den nysläppta Lindeboken som till och med salufördes i lösa lägg.

Text & foto Lars Reveman

Den gamla bokens dagar 1 – 2 oktober 2021

Den gamla bokens dagar 2021 arrangerades i Pingstkyrkans lokaler i Lund. Det var en efterlängtad tillställning som av kända skäl inte kunde anordnas föregående år. Årets tema var ”Bundet i Lund” med hänsyftning till Björn Dals senaste bok.

Nytt för i år var en jurybedömd bokbandsutställning där 11 bokbindare anammat utmaningen att binda Björn Dals bok Bunden uti Lund. Utställningen presenterades vid en vernissage den 1 oktober strax före Den gamla bokens dagars öppnande.

Projektledare för utställningen var Kristina Enhörning och Lars Reveman. Den granskande juryn bestod av Björn Dal, Marianne Lund Petersen, Lars Reveman samt Sten Malcolm Rosenlund.

Till mottagare av Bokhistoriska Sällskapets Pris 2021 utsågs Johanna Röjgård, Stockholm. Hedersomnämnande till Annika Baudry och Lotta Löwgren.

Bokbandsutställningen Bunden uti Lund kommer även att visas på Universitetsbiblioteket, Helgonabacken, Lund under vintern 2021 och på Svenska Antikvariatföreningens bokmässa i Stockholm våren 2022.

I övrigt var dagarna välbesökta och bland utställarnas välfyllda bokhyllor fanns även böcker bundna just i Lund till salu!

Bokbandsutställningen presenteras närmare i en skrift som kan beställas från Bokhistoriska Sällskapet.

Text & Foto: Bosse Ljungberg