Mörking, Lennart: Bokbindare och bokbinderier i Lund under 1900-talet. Lund; Media-Tryck, 2024 Grönt klotband med förgylld titel på rygg och främre pärm, rikligt illustrerad.
Boken uppmärksammar det stora antal bokbindare som varit verksamma i Lund under 1900-talet och utgör därför ett utmärkt komplement till William Karlssons Bokband och bokbindare i Lund (verksamma under 16, 17 och 1800-talen) och Björn Dals Bunden uti Lund (det Berggrenska bokbinderiet).
Boken kan köpas genom författaren (lennart.morking@hotmail.com) eller via Pixbo Books, Lund och Antikvariat Patrik Andersson, Lund samt några ytterligare antikvariat.
Den europeiska komedien: antropomorfa kartor 1850 – 1950 Av Mårten Ericson och Petter Lönegård Bokförlaget Augusti, Lund 2024
Fenomenet med antropomorfa kartor, det vill säga kartor i mänsklig skepnad, blomstrade i början av 1800-talet, mycket tack vare förbättrade tryckmetoder. Guldåldern varade från mitten av 1800-talet till kalla krigets inledning i början av 1950-talet. Dessa kartor hade ofta inslag av politisk satir och uppvisade ländernas egenskaper som ibland gick åt det vulgära hållet.
Den här boken innehåller drygt 50 illustrerade kartor som i sig är väldigt vackra, färgstarka konstverk och när man läser boken får man samtidigt en fin inblick i dåtidens världspolitik. Till varje enskild karta finns intressant information om dess tillkomst. Boken är välskriven och de illustrerade kartorna är mycket iögonenfallande. Historikern Mårten Ericson och den grafiske formgivaren Petter Lönegård har tillsammans åstadkommit en riktig pärla!
Antikvariatet Pixbo Books, som har hållit till i källarlokalen vid Krafts torg i Lund, har nu flyttat till Stora Fiskaregatan 15E, vid Bantorget, också i Lund.
Boktryckarnas ädla konst: persondikter 1605-1764 av Anna Perälä Appell förlag 2023
Den finska bokhistorikern Anna Perälä har i sin forskning fokuserat på bokband, illustrationer och typografi. Bland annat har hon gett ut Finsk typografisk atlas I-II (2000) där hon redogör för typsnitt och dekorativt material vid tryckerierna i Finland. Den här boken innehåller 281 tillfällesdikter som är skrivna för boktryckarna och deras lärlingar i samband med olika skeden i deras liv. Perälä betonar boktryckarkonstens betydelse för såväl det andliga som det religiösa livet, naturens påverkan och hur det personliga tilltalet förändras under årens lopp. Boken är försedd med många dekorativa illustrationer och ges ut i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.
Brottsplats KB: Jakten på de försvunna böckerna. Av Lars Korsell, Greger Bergvall och Jan Ottosson. Bokförlaget Forum 2023.
Tidigt på morgonen den 8 december 2004 fick de boende på Surbrunnsgatan 45 i Stockholm ett något chockartat uppvaknande av en kraftig explosion. Vad var det som hade hänt? En lägenhet på översta våningen hade sprängts i luften. Var det en olyckshändelse eller vad låg bakom explosionen? En fruktansvärd historia om stulna böcker från Kungliga Biblioteket i Stockholm skulle så småningom komma i dager för allmänheten. Vi bokvänner känner alla till KB-mannen och hans öde och nu har historien om honom blivit en bok.
Boken finns i en illustrerad utgåva och i en textutgåva.
Momma & Fougt. Qwinnliga Tanckar och Mästarinnor i Tryck. Av Mia Skott. Norstedts förlag 2022
Den från Holland invandrande Margaretha Momma drev under 1700-talet tillsammans med sin man Peter det Kungliga tryckeriet i Stockholm. Och det med stor framgång ty rörelsen utvidgades med en boklåda, tidningsutgivning och översättningar av böcker från främmande språk. Dottern Elsa Fougt övertog företaget efter sin föräldrars frånfälle år 1772. Elsa var en kvinna med skinn på näsan som styrde och ställde och kunde utveckla verksamheten ytterligare. Då maken Henric Fougt avlidit blev Elsa landets första kvinnliga hovtryckare. Hon lät trycka bland annat Cajsa Wargs kokbok och Johan Arndts Paradis Lustgård. I den här alltför korta skriften skildrar historikern Mia Skott två starka kvinnor som under en period styrde Kungliga tryckeriet och majoriteten av Stockholms tidningsutgivning. Välskrivet och mycket intressant ur ett historiskt perspektiv.
Petter Winge var en bokbindare, boktryckare, bokhandlare och förläggare som var verksam i Nyköping i Södermanland under slutet av 1700-talet och början på 1800-talet. Boken om honom inleds med en översikt över hans kollegor och konkurrenter i staden och övergår sedan till att behandla Petter Winges eget liv och verksamhet i alla hans yrkesroller. Det udda med Petter Winge var hans specialisering mot att huvudsakligen trycka sällskaps- och dryckesvisor; i kontrast till hans kollegor som hellre gav ut ”vanliga” skillingtryck. Christina Mattssons reder emellertid ut bakgrunden och lyckas i många fall även spåra upphovspersonerna till visorna, som i flera fall utgörs av kända namn som Anna Maria Lenngren, Johan Olof Wallin och Frans Michael Franzén.
Christina Mattsson har skrivit böcker och artiklar, hållit föredrag och medverkat i media inom sitt specialområde, som är skål- och snapsvisor, men även inom andra områden som rör folkminnen och traditioner. Hon har även varit chef för Nordiska museet under många år.
Boken gavs ut 2022-09-08 på Votum förlag och omfattar 104 sidor. Den är välskriven, rik på fakta och förnämligt illustrerad.
Tips från Yvonne Collovin; recensionskompilat av Carl Gustav Werner
Så här gick det i korta drag till när boken Bunden uti Lund av Björn Dal kom till.
När tanken väl tagit form följde att antal skisser på hur ett verk om Berggrenska bokbinderiet skulle kunna organiseras och gestaltas.
Av praktiska skäl fick verket bygga på böcker i min egen samling (med några få viktiga kompletteringar) – att pendla till Lund och ’göra om’ de gedigna arkivstudier som William Karlson bygger sitt verk Bokband och bokbindare i Lund (1939) på var inte heller aktuellt. Det fick bli ett komplement till Karlson som ändå kan ses som ett självständigt arbete, en del i mina ’Utsökte saker’.
Arbetet tar sedan sin början med omläsning av de tidigare stora verken om svenska bokband, utöver Karlsons nämnda arbete Johannes Rudbeck Svenska bokband (1910-14), Arvid Hedbergs Stockholms bokbindare (1949-60) och Sten G. Lindbergs Mästarband (1980). De är alla rikt illustrerade i svart-vitt och påminner om den revolution som ägt rum på reproduktionssidan. Jag minns så väl hur lyxigt det var när jag kunde illustrera min uppsats i tidskriften Biblis årsbok 1971 med en färgbild på Körners steglits genom samarbete med Åke Andersson, som använde samma kliché i den första auktionskatalogen över biblioteket på Beatelund. När min uppsats om Sveriges zoologiska litteratur publicerades i Biblis 1974 trycktes den i ’boktryck’ (högtryck), för andra tryckning 1977 av samma årgång användes ’offset’ (plantryck). Förändringarna smyger sig på.
Sedan har jag fått vara med om rastertryck i offset i Portugal (fjärilsböcker), faksimiltryck av Clercks fjärilsbok hos Mardersteig i Verona ( en färg i taget på specialtillverkat papper för bästa resultat) och fyrfärgstryck i offset på en väldig maskin när Kristianstads boktryckeri tog sig an Sveriges Zoologiska Litteratur 1996. Då var det nytt att bilderna bearbetades digitalt och man fick se upp så att nyhetens behag inte resulterade i hoptryckta eller utdragna bilder. Tryckarna kunde med små kranar partiellt öka eller minska färgflödet i tryckriktningen och fick ligga och torka rent valsarna med lösningsmedel.
Nu trycker Litografen i Vinslöv på en lika stor fyrfärgs Heidelbergare, men allt är digitalt och färgflödet övervakas på skärmar. Bearbetningen i de digitala programmen som föregår framkallningen av plåtarna är väsentligt. Tryckningen sker i ett slutet system, valsarna rengörs mekaniskt och byte av plåtarna sker närmast automatiskt.
Om man får leva och skriva på så hinner man kanske också vara med om att trycka en bok med det nya digitala trycket med oregelbundet raster.
I biblioteket råder kaos under ett par års tid när böcker granskas och fotograferas. Fördelen är att man verkligen lär känna sin boksamling! Bildfilen till Bunden uti Lund innehåller 1100 redigerade bilder som ska hållas reda på, här ses några i ”frimärksformat”. Bilderna är tagna med min iPhone i dagsljus med uppställda pappskivor som skapar en lugn bakgrund. Trots efterbearbetning i bildprogram så blir det ett annat ljus på det som fotograferas i november än det som tas i juli. Får leva med det. Trösten är att alla människor har en lite individuell färgsyn. Hur ska nu boken se ut – olika upplägg prövas, pedagogik och tydlighet. Redigeringsprogrammet InDesign ger alla möjligheter att skapa de sidor man önskar, man tänker uppslag och lägger text och bilder inom ramar som lätt kan flyttas om eller bytas ut. Det blir oändligt många beslut och korrigeringar. Det skulle inte gå utan ständig tillgång till de beskrivna verken och referenslitteraturen. Jag tänker att det måste vara ungefär samma arbetssätt som antikvariaten använder för sina tryckta kataloger. Till tryckeriet flyger hela manuset till avdelningen ’Prepress’, där skickliga medarbetare som behärskar programvaran kontrollerar och korrigerar och lägger ut allt för att slå plåten. Det är lite trolleri när den preparerade plåten går in i framkallaren och arksidan kommer ut på fyra tryckplåtar, en för varje färg. Till de få manuella momenten hör hålslagningen av plåten och att mata in och plocka ut plåt – de glider sedan automatiskt ner och lägger sig mot gummivalsen och skickas upp när färgen är tryckt. Hela upplagan, minst 5000 lägg, redo att tryckas först på den ena och sedan på den andra sidan = 10.000 körningar genom pressen. I praktiken blir det ytterligare minst 500 lägg, det måste finnas marginaler. I andra änden på maskinen har tryckaren full kontroll över hela processen. Då kör vi! Det är imponerande att se lägg för lägg skickas in i pressen i rasande fart, lite slowmotion visar hur teknik och pneumatik med blås och sug fixar detta! Efter bara några sekunders färd samlas de tryckta läggen på maskinens ’framsida’. Varje lägg (ca 102 x 72 cm) rymmer här två 16-sidiga ark och kommer alltså sedan att (i läget som på bilden) skäras lodrät på mitten innan de falsas. Här granskas till slut tryckningen av omslagen till banden – de ligger till synes spatiöst 3 i rad på lägget för att papperets fiberriktning ska bli rätt. Fiberriktningen är superviktig – en bok tryckt på fel led är en styggelse!! År av arbete överfört på papper på mindre än en och en halv dag! Bokbinderiet nästa! Den 12 oktober kom ett halvt ton bundna böcker (upplaga 500 ex) som nu lastats in i förrådet! Klart för försäljning! Avslutningsvis, för dig som läser boken -– hur kan jag understå mig att jämföra Elsa Marias lejon med en liten vovve? Det blir självklart när man har en yorkipoo som heter Pepsi!
